Fattighusån
Fattighusån är egentligen en avstickare av Mölndalsån. Kanalen började grävas redan när staden var mycket ung, 1640-1641. Det var härifrån de första göteborgarna skulle hämta sitt dricksvatten. Vattnet från Fattighusån skulle också ge extra skjuts åt vattnet i Vallgraven och Stora Hamnkanalen. Men för det krävdes en sluss och ett dämme för att jämna ut vattennivån. Slussen låg ursprungligen närmare Gullbergsbro. I dag ligger den vid Drottningtorget.
Invigningen av denna grävda kanal skedde med pompa och ståt. Själve riksdrotsen Per Brahe med maka företog hösten 1641 en båttur tillsammans med stadens magistrat uppför det nya vattendraget och Mölndalsån, ända upp till Underås bro.
Den som företog en liknande resa mer än hundra år senare kunde göra det i skuggan av den lindallé som planterats längs Fattighusån 1770. Det var ingen mindre än Niklas Sahlgren som kommit med förslaget till borgerskapets äldste några år tidigare. En del av dessa lindar finns kvar än i dag, om också illa medfarna av tidens tand. De är de äldsta planterade träd som finns i Göteborg.
Ursprungligen hette denna grävda kanal inte Fattighusån utan Stampån, eller Mölndalskanalen. Namnet Stampen kom av de olje- och klädesstampar som låg här utanför stan. En av dessa klädesstampar, ägd av borgmästaren Hans von Gerdes, byggdes så småningom om till fattighus, ritat av stadsarkitekten Bengt Carlberg 1767. Huset finns ännu kvar, den låga röda träbyggnaden just där Stampgatan kröker vid åkanten. Intill byggdes också en fattighuskyrka, som i dag heter Mariakyrkan. Det var fattighusinrättningen som gav det nya namnet åt kanalen - Fattighusån.
© Texten skriven av Ingrid Wirsin
Ingrid är en välkänd göteborgsjournalist, med speciell förkärlek för byggnader och kulturhistoria
Slussvaktarstugan till vänster, slussen, dämmet och till höger det larmande Drottningtorget.
Dämmet och slussen på en bild tagen från väster.
Här tar Fattighusån slut. Från höger kommer Mölndalsån med färskt vatten till Göteborgs kanalsystem. Åt vänster fortsätter Mölndalsåns naturliga utlopp mot Säveån och Göta Älv, men den byter här namn till Gullbergsån.
© Texten 2001 av Ingrid Wirsin. © Bilderna 1999 av Bosse Arnholm
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!
Tryck här för att komma tillbaka till Göteborgssidan.
Denna sida ändrades senast