Forth & Clyde Canal

Längd

Fartygslängd

Bredd

Djup

Antal
slussar

Byggår
(Större ombyggnad)

56 km

20,8 m

6,0 m

1,8 m

38

1790
2001


The Forth & Clyde var den första kanalen i världen som byggdes som förbindelse mellan två hav. Den öppnades för trafik 1790 och var under sin storhetstid den mest betydelsefulla kanalen i Storbritannien. Runt kanalen växte en mängd industrier upp, så även ur den synvinkeln fick kanalen en oerhört stor betydelse.

Kort historia:
Redan 1726 undersökte Alexander Gordon olika vägar för en kanalsträckning, och nya undersökningar gjordes 1762 av Robert Mackell och James Nurray. Det var de två senares undersökningar som låg till grund för den kanalplan som John Smeaton presenterade 1764. Han föreslog två alternativa sträckningar varav den ena från Yoker Burn i Glasgow till floden Carron med anslutning till Firth of Forth. Han förslog att kanalen skulle grävas 1,5 meter djup, bli 43 kilometer lång och han beräknade kostnaden till 79 000 pund.
Med detta förslag startade ett politiskt käbbel som inte står dagens intriger och gräl efter. Det tog fyra år innan man fick parlamentets tillstånd att börja kanalbygget och nu skulle kanalen grävas 2 meter djup.
Arbetena startade i den östra ändan vid Grangemouth, som senare kom att bli en mycket frekventerad hamn.
1771 hade arbetena nått den planerade högsta punkten. I augusti 1773 hade man nått Kirkintilloch och i januari 1775 Stockingfield, men i juli 1775 tvingades man lägga ner arbetet då pengarna tagit slut.
Arbetena återupptogs ganska snart, men i stället för att forsätta västerut, grävde man nu åt söder mot Glasgow. När man 1777 kommit fram till Hamiltonhillbassängen stoppades arbetena än en gång på grund av brist på pengar och först 1784 kunde man komma igång igen.
Under åren 1786 till 1790 byggdes den sista delen mellan Hamiltonhillbassängen till Dundashamnen i Glasgow och i juli 1790 kunde kanalen öppnas för trafik i hela sin längd. Den hade då kostat inte mindre än 330 000 pund, alltså avsevärt mer än John Smeaton ursprungligen räknat med.
Kanalen var då 62 kilometer lång, med 9 meters bottenbredd och 18 meters bredd vid ytan. Djupet var 3 meter och de 39 slussarna var cirka 20 meter lång och 6 meter breda.
Kanalen fick snabbt en enorm betydelse som transportmedel för allehanda industrigods, men den blev också mycket populär för sin passagerartrafik. Under 1820-talet fraktades runt 200 000 passagerare per år mellan Glasgow och Edinburgh. Merparten av denna trafik dog ut när en direktjärnväg mellan de två städerna öppandes 1842, men ända fram till andra världskriget pågick en ganska livlig kryssningstrafik på kanalen.
Under första hälften av 1800-talet var kanalen mycket lönsam, men under den andra halvan av århundradet ökade konkurrensen från de allt fler järnvägarna. Under 1860-talet gick kanalbolaget ihop med Caledonian Railway Company, The Monkland Canal och en rad mindre järnvägsbolag.
Efter första världskriget, 1923, togs detta bolag över av London, Midland & Scottish Railway, ett bolag som liksom andra kanal och järnvägsbolag, nationaliserades 1948.
Vid denna tid hade kanalen ingen chans att konkurrera med landsvägs- och järnvägstransporter och den 1 januari 1963 stängdes den för trafik.
Sedan dess har kanalen kulverterats på flera ställen och underhållet har naturligtvis inte varit på topp, men många entusiaster har dock behållt sina båtar på kanalen. Sedan 1990-talet har entusiasterna lyckats påverka opinionen så att stora summor pengar satsats på att åter öppna kanalen i hela dess längd.
Nu är kanalen farbar i hela sin längd mellan Skottlands östra och västra kust.

Se Unionkanalen om Falkrik Wheel som förbinder dessa två kanaler.

Norra delen av acveducten med en narrowboat som passerar

Manchester Ships Canal med södra delen av Barton Swing Acveduct

Hela acveducten med sitt manövertorn sedd från vägbron

Södra infarten från väntplatsen

© Bilderna tagna av Ingemar Nordlund

Manchester Ships Canal med södra delen av Barton Swing Acveduct

Norra delen av acveducten med en narrowboat som passerar

Hela acveducten med sitt manövertorn sedd från vägbron

Södra infarten från väntplatsen

© Bilderna tagna av Ingemar Nordlund

Manchester Ships Canal med södra delen av Barton Swing Acveduct

Södra infarten från väntplatsen

Norra delen av acveducten med en narrowboat som passerar

Hela acveducten med sitt manövertorn sedd från vägbron

© Bilderna tagna av Ingemar Nordlund


Källor: The Scotland Guide samt broschyrer från kanalbolaget.
Sänd gärna kommentarer och tips till: Bosse Arnholm

Tryck här för att komma tillbaka till Europasidan.

 


Denna sida ändrades senast