Kanalerna mellan floderna Volga och Neva

Dessa kanaler erbjuder olika farleder mellan Svarta Havet och Östersjön.

1. Vysjnij vovtjok-systemet färdigställdes 1706, användes till 1890-talet.
Från Volga gick systemet igenom dess biflod Tvertsa till Tverets-kanalen vidare till ån Tsna som rinner ut i Mstino-sjön som i sin tur rinner ut i ån Msta som rinner ut i Ilmen-sjön.
Ilmen rinner ut i floden Volkhov som rinner förbi Novgorod och ut i Ladoga.
Eftersom Ilmen-sjön var mycket grund och lerig så byggdes Sieverskanalen som band samman floderna Msta och Volkhov utanför själva sjön. Den största nackdelen med detta system var att den var enkelriktad från Volga till Ladoga, eftersom starka strömmar längs Msta gjorde det omöjligt att fara uppströms.

2. Tikhvin-systemet. Byggdes 1802-1811. Stängdes 1956 men användes delvis tills 1975. Systemet hade 62 slussar. En sluss har återskapats i museisyfte i staden Tikhvin.
Systemet gick från Volga uppströms igenom floderna Mologa, Tjagoda, Gorun, Sominka, och Valtjenka där Tikvin-kanalen sammanband den med ån Tikhvinka som rinner ut i floden S'jäs och ut i Ladoga.

3. Mariinskij-systemet. Byggdes 1799-1810.
Från Rybinsk går systemet igenom floden Sjeksna, Vita Sjön (Beloje Ozero), och floden Kovzja till Mariinskij-kanalen och därifrån nedströms till floden Vytegra ut i Onega-sjön.
Systemet hade 45 slussar när det byggdes. Slussarna var 32m långa 9m breda och 1,3 meter djupa.
Systemet byggdes om flera gånger. Sista ombyggnationen blev klar 1964 varefter systemet fick namnet Volgo-Balt.

Även kanaler som är en del av Mariinsky systemet som går längs sjöarna på vägen bör nämnas:
1. Vita sjö-kanalen (Belozerskij kanal) - längs Vita sjön. Längd 53 km.
2. Onegakanalen. Längs Onega-sjön från Vytegra till Svir.
3. Gamla och Nya Ladogakanalen. Längs Ladogas södra strand från floderna Neva till Volkhov
4. Nya S'jäskanalen. Längs Ladogas södra strand från Volkhov till S'jäs.
5. Nya Svirkanalen. Längs Ladogas södra strand från S'jäs till Svir.

Andrei Svensson


Källor: Andrei Svensons egna efterforskningar och erfarenheter.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Europasidan.

 

Denna sida ändrades senast 17-01-08