Poldrarna i gamla Zuiderzee

Noordoostpolder
På grund av finansiella svårigheter kom skapandet av denna polder inte igång förrän 1936 och arbetena gick förhållandevis långsammare än vid byggandet av Wieringermeer polder. Mest på grund av de finansiella svårigheterna. Ändå drog man fördel av de erfarenheter som gjordes vid det tidigare polderbygget och använde nya maskiner specialbyggda för ändamålet. I slutet av 1940 var i alla fall skyddsvallarna klara och mot slutet av 1942 var poldern dränerad så att man kunde börja förbereda marken för dess ändamål. 48 000 hektar utvanns.
Mitt på poldern, där de tre avvattningskanalerna möts, anlades 1943 staden Emmeloord, som huvudort och enda stad.
Under ockupationen under andra världskriget hade denna polder en framträdande roll då den erbjöd otaliga bra gömställen för den underjordiska motståndsrörelsen.

Oostelijk Flevoland
Efter andra världskrigets slut startade direkt förberedelserna för bygget av den största nya poldern, Oostelijk Flevoland. Det skulle dock dröja till 1950 innan arbetena kom igång.
En lärdom man dragit av de första poldrarna som byggts var att de nya poldrarna sugit grundvatten från de närliggande gamla landområdena. Detta medförde att markerna torkade ut och behovet av konstbevattning ökade väsentligt. På grund av detta byggdes här vattenavskiljande och skyddande vallar inte bara ut mot IJsselmeer utan också in mot det närliggande gamla landet. Här lämnades också ett brett "dike" som förenade ett antal sjöar av varierande storlek. Denna kanal som är farbar döptes till Randmeren.
Arbetena på Flevoland avbröts efter den enorma storm som drabbade sydvästra Nederländernas deltaland 1953. Så gott som alla arbetare och maskiner flyttades då tillfälligt över dit för att rädda vad som räddas kunde. Först 1954 kunde arbetena på Flevoland återupptas och den 90 kilometer långa skyddsvallen runt Flevoland blev klar i september 1956. Sommaren 1957 hade man pumpat ut allt vatten.
Redan vid byggets början skapades flera konstgjorda öar varav en gjordes till bas för arbetarna där det byggdes bostäder för många av byggsarbetarna. Denna bas byggdes där en helt ny stad var planerad, Lelystad, som fått sitt namn efter Cornelis Lely, den man vars idéer och planer låg till grund för hela projektet med skyddsdammar och nya poldrar. Lelystad planerades som politisk centralort för de två Flevolandpoldrarna, men även för den provins som planerades för de tre största poldrarna.
När man skapade Flevoland var det akuta behovet av ny jordbruksmark redan fyllt. Här kunde man alltså avsätta stora områden till industrier, andra verksamheter och inte minst till skog och rena naturområden. Här skapades även ett träskområde som haft stor betydelse för många fågelarter.

Zuidelijk Flevoland
Skapandet av denna polder startade 1959 och blev inte klar förrän 1967. Tack vare att poldern anslöt till Oostelijk Flevoland räckte det med en 70 kilometer lång skyddsvall och den totala ytan av polden blev 43 000 hektar.
Det som skiljer denna polder mest från de tidigare skapade mest är fördelningen av marken. Från början var ju ett av huvudsyftena med poldrarna att skapa jordbruksmark och i de två först byggda användes 87 procent av den nya marken för jordbruk. I den tredje poldern, Oostelijk Flevomark sjönk jordbruksarealen till 75 procent. På Zuidlijk Flevoland avsattes endast 50 procent av marken för jordbruksändamål. Hela 25 procent avsattes för bostäder ovch 18 procent för natur. Övrig mark används till inrastruktur.
Hela området utmed både Zuidlijk och Oostlijk Flevoland poldrarnas kuster mot IJsselmeer avsattes ursprungligen för tung industri, men efter några år visade det sig att det fanns tillräckligt med utrymme för tung industri på det gamla fastlandet. Under denna tid hade det avsedda området på Flevoland legat för fäfot med inslag av träskmarker, vattenområden och små låga öar och detta ormåde intogs snabbt av olika arter av vadar- och sjöfåglar vilket gjorde att området snabbt blev naturskyddsområde. Området allra längst ner i sydväst avsattes tidigt för bostadsbebyggelse. Det blev snabbt mycket populärt tack are sin närhet till bostadsbristens Amsterdam. Här grundlades staden Almere 1976 som snabbt blev så populär att den på ett par årtionden nådde uppemot 200 000 invånare.

Markerwaard Polder
Trots långtgående planer och många omfattande byggnadsarbeten blev denna polder aldrig byggd.
Av flera skäl. Den tyska ockupationen av Nederländerna stoppade bygget av den första skyddsvallen norrut från ön Marker. Efter krigsslutet beslutade man att i stället börja bygga den första Flevolandpoldern.
En mindre översvämning nära Amsterdam år 1960 visade tydligt vilken fara den stora insjön IJsselmeer kunde utgöra. För att förhindra ytterligare översvämningar i Amsterdamområdet beslutade man att bygga den damm som var tänkt bli den norra vallen för Markerwaard. Den 28 kilometer långa dammen byggdes under åren 1963 till 1975. Liksom Afsluitdijk fick den en motorväg på toppen och ett slusskomplex vid var landanslutning.
Dammen fick namnet Houtribdijk eller i vardagligt tal mer vanligen Markerwaarddijk.

Tryck här för att komma tillbaka till Europa-sidan.

Denna sida ändrades senast