Zuiderzee och IJsselmeer
Markermeer och Randmeren

Zuidersee

Zuiderzee var en stor vik, 3 500 kvadratkilometer stor, av Nordsjön som sträckte sig långt in i de låglänta centrala delarmna av Nederländerna sedan urminnes tider. Under hela den kända historiska tiden har Nordsjön fått "raseriutbrott". Så var till exempel det nu "nya" landet Wieringermeer på 1000-talet torrt land. Under 1100-talet översvämmades det flera gånger och förvandlades då till ett översvämningsland som låg under vatten vid flod och över vatten vid ebb.
De återkommande våldsamma stormarna från Nordsjön som översvämmade stora delar av landet och därmed förstörde både hus och hem, men även värdefull jordbruksmark, fick tidigt de boende i Nederländerna att fundera på olika sätt att bygga en dam mellan nordligaste Holland och Frieslands västra kust för att stoppa havets intrång. Under 1600-talet framfördes åtskilliga förslag på lösningar, men ingen av dem befanns vara genomförbar med den tidens teknik.

Med teknikens och industrialismens framsteg under 1800-talet skapades nya förutsättningar. Åtskilliga planer såg dagens ljus under 1800-talets senare hälft och 1891 presenterade ingenjören Cornelis Lely en plan som senare kom att ligga som grund för de arbeten som senare genomfördes. Lelys tanke var att bygga en damm från norra Holland till Frieslands västra kust och i skydd av denna damm skapandet av fyra poldrar - land med lägre nivå än havet och skyddat av vallar runt om. Det skulle också skapas två skilda vattenleder för att leda ut vatten till havet.
Lelys huvudsyften med planen var dels att skydda landet innanför mot översvämning och förstörelse, dels att där kunna skapa poldrar i första hand för att få användbar jordbruksmark.
Denna plan mötte både bifall och protester. Protesterna kom främst från fiskare som skulle förlora sina fiskevatten men också från kustbefolkning i orter utanför skyddsvallen vilka fruktade att havsytan utanför skulle stiga så mycket att deras land kunde råka illa ut.

1913 blev Cornelis Lely minister för transport och allmäna arbeten och han satte då genast igång en officiella planering utifrån det han tidigare föreslagit. Motståndet ökade då, men i januari 1916 drog två kraftiga stormar in i Zuiderzee med svåra översvämningar som följd. Dessa stormar bröt ner motståndet och efter ytterligare utredningar togs beslutet om de omfattande skyddsanläggningarna den 14 juni 1918..
Syftena med dessa arbeten sammanfattades i tre punkter: Att skydda centrala Nederländerna mot Nordsjöns stormar, att öka arealen av jordbruksmark och att förbättra vattenregleringen i landet genom skapandet av en stor vattenreservoar.

I maj 1919 bildades en statlig myndighet med uppgift att både ha överinseende och kontrollera planering och genomförande av projektet. Man beslutade genast att genomföra ett testprojekt.
Detta blev att bygga en 2,5 kilometer lång damm över Amsteldiep, A på kartan, mellan fasta Holland och ön Wieringen. Det tog hela fyra år att bygga denna damm, men arbetet gav mycket värdefulla kunskaper. Bygget startade1920 och var klart 1924.
Nästa uppgift blev att bygga en testpolder på 40 hektar, B på kartan. Bygget tog mindre än ett år och poldern var tömd på vatten i augusti 1927. Även detta pilotprojekt gav värdefulla erfarenheter inför de kommande arbetena.

I januari 1927 startade arbetena med den 32 kilometer långa Afsluitdijk, dammen som skulle stänga ute Nordsjön från Zuiderzee och göra denna havsvik till en insjö. Med de erfarenheter man fått med testdammen gick nu arbetena förvånansvärt fort. Man arbetade med dammen från fyra basstationer och redan den 28 maj 1932 var det sista hålet i dammen täppt. Därmed försvann Zuiderzee och föddes IJsselmeer.
Dammen var dock inte helt färdig. Först skulle den höjas till sin slutliga höjd över havet och sedan en motorväg byggas på toppen. Den officiella öppningen skedde den 25 september 1933. Den hade då kostat knappt 7 miljarder kronor i 2004 års penningvärde.

På grund av jordens allmäna uppvärmning stiger både havsnivån i Nordsjön och tillflödet av sötvatten från de floder som mynnar i IJsselmeer. Det gör att man beslutat höja Afsluitdijks nivå. Veterligt har arbetena ännu inte börjat och det är inte känt när dessa arbeten skall vara färdiga.

Läs om poldrarna här


Cornelis Lelys
plan från 1891.

Zuiderzee innan
arbetena startade.

Urk sett från IJsselmeer 1998.
© Bilden tagen 1998 av Bosse Arnholm

IJsselmeer

När insjön IJsselmeer föddes 1932 omfattade den hela den gamla havsviken Zuiderzee på knappt 3 000 kvadratkilometer. Denna yta har sedan krympt för varje ny polder som byggts och är nu cirka 1 100 kvardatkilometer.
Huvudinflödet till IJsselmeer är floden IJssel, det vill säga Rhens nordligaste deltaarm, men även floden Vechte bidrager med friskt sötvatten.
Sjöns största djup är 7 meter och medeldjupet 5,5 meter. Sjöns yta ligger normalt 0,3 meter under havsnivån.

Markermeer

Markermeer var ju ursprungligen en del av havsviken Zuiderzee och blev 1932 en del av den nya insjön IJsselmeer.
Det var från början tänkt att denna del av IJsselmeer skulle bli en egen polder. Under årens lopp har åtskilligt gjorts, men dessa planer skrinlades helt under 1980-talet.
Anledningen till att Markermeer trots allt blev en egen insjö är den översvämning av IJsselmeer som skedde 1960. Men insåg då vilken fara den stora sjön kunde utgöra för de lägst belägna delarna av landet runt sjön. För att lättare kunna reglera vattennivån i dessa delar byggde under åren 1963 till 1975 Houtribdijk mellan Enkhuizen i Holland och Lelystad på Flevoland. Med denna vall uppstod Markermeer.
Ytan är cirka 700 kvadratkilometer, största djupet är 5 meter och sjön har fått sitt namn efter den lilla ön Marken i den sydvästligaste delen. Denna del av Markermeer kallas ofta IJmeer efter floden IJ som mynnar här och är Markermeers största tillflöde.

Randmeren

När poldrarna Oostelijk och Zuidelijk Flevoland anlades under åren 1950 tll 1967 hade man tagit lärdom av bygget av Noordoostpolder. Man insåg att det måste lämnas en vattenskiljare mellan det gamla fastlandet och de nya poldrarna. Här anlades alltså en rad småsjöar förbundna av kanaler som tillsammans blev både en avskiljare mellan gammalt och nytt land och en farbar sjöled.
Från Hollandsebrug i sydväst till Ketelbrug i nordväst är sträckan cirka 88 kilometer och den kantas av en rad gamla hamnstäder på sin sydostliga sida och nya städer och hamnar på den nordvästra sidan.

1. Oranjeslussarna
Fyra slussar. Den störstas längd 200 m, bredd 23 m och djupgående 3,5 m.



Nära på kaos när dryga tjoget nöjesbåtar samtidigt kämpar sig ur Oranjeslussen.
© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm

Markermeer
2. Houtribsluizen i Lelystad. Längd 190 m, bredd 18 m, max djupgående 4,3 m, maxseglingsfria höjd 7,2 m.
3. Krabbersgatslusssen och Naviduct Krabbersgat vid Enkhuizen. Längd 125 m, bredd 12 m och max djupgående 4,3 meter.



Vi har lämnat Oranjeslussen långt bakom oss i sydväst.

Möte ute på Markermeer

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm

2. Lelystad




© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm

Upphovsmannen till den stora invallningen av Zuiderzee, Cornelis Lely, står staty i staden Lelystad. Staden har fått sitt namn efter Cornelis Lely.

Inne i slussen. De södra portarna stängs. Observera att sluss och portar är byggda för att fungera oavsett på vilken sida vattnenståndet är högst för tillfället.

Slussen norra portar öppnas. Klart för avfärd.

Randmeren 4. Nijkerkerslussen. Max djupgående 2,5 meter.








© Bilderna tagna 2012 av Bosse Arnholm

5. Sluis De Blauwe Dromer. Högsta seglingsfria höjd 5,5 m och max djupgående 2,0 m.





© Bilderna tagna 2012 av Bosse Arnholm





6. Roggebotslussen. Max djupgående 2,5 meter.





© Bilderna tagna 2012 av Bosse Arnholm





Afsluitdijk
7. Stevinslussen. Längd 129 m, bredd 14 m och max djupgående 3,4 m.
8. Lorentszslussarna, två stycken. Den största längd 137 m, bredd 14 meter, största djupgående 3,8 m.





Bilderna tagna från besökscentret mitt på Afsluitdijk.

© Bilderna tagna 2002 av Anders Arnholm


Källor: Egna iakttagelser på plats 1998, 2008 och 2011, samt ett flertal sjökort och nederländska kanalguideböcker..
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Europa-sidan.

 

Denna sida ändrades senast