Amsterdam till Rhen

Det finns många sätt att ta sig mellan Amsterdam och floden Rhen söder därom. I Nederländarna har för övrigt floden Rhen flera olika namn då den bildar ett stort delta här. Rhen delar sig som gott som genast den kommer in på nederländskt territorium.
Då flyter en arm, kallad Pannerdens kanaal av norrut. Denna delar sig sedan vid staden Arnheim i två armar. Geldersee IJssel flyter nära nog rakt norrut och mynnar i IJsselmeer. En sydligare arm rinner västerut och byter namn till Lek, vilken delar sig i två armar, varav den norra blir en del av Amsterdam - Rijn kanaal, men senare fortsätter kanalen mot norr, medan flodarmen vänder åt väster och blir Oude Rijn, Gamla Rhen, och till slut mynnar i Nordsjön.
Efter den första delningen vid landsgränsen får huvudgrenen av Rhen namnet Waal.

Amsterdam - Rijn Kanaal

I närmast rak nord-sydlig riktigning finns två kanalvägar mellan Amsterdam och Rhen, en östlig och en västlig.
Den östliga är Amsterdam - Rijn Kanaal. Detta är den kommersiella trafikens huvudled och en av Europas mest trafikerade kanaler. Den är 72 kilometer lång från Tiel vid Waal, och 43 kilometer från Lek till Amsterdam. Det finns tre slussar med en minsta längd av 150 meter, en minsta bredd på 23 meter och med ett lägsta djup på 4 meter. Lägsta segelfria höjd är 8,65 meter.
Med tanke på den kraftiga kommersiella sjöfarten här, finns det all anledning för nöjesbåtar att välja en annan väg.

Hollandse IJssel, Gouwa, Aarkanaal, Amstel

Denna väg är 70 kilometer lång. Den minsta slussen är 48 meter lång, 8,1 meter bred och minsta djupet denna väg är 2,5 meter.
Här förekommer en och annan skuta, men det är främst nöjesbåtar som väljer denna väg. Från Alphen an den Rijn följer leden främst den kanaliserade floden Amstel. Den är mycket slingrig.
Hollandse IJssel
Namnet skrivs ibland Hollandsche IJssel.
Kanaliserad flod som mynnar ut i Lek vid staden Krimpen. Strax före mynningen finns den säkerhetsspärr mot Nordsjön som var den första delen som färdigställdes av ett enormt säkerhetssystem mot Nordsjöns allt högre vattenstånd. Denna spärr blev färdig 1957 och ligger vid Krimpen aan den IJssel.
Hollandse IJssel är ursprungligen en sidoarm av Rhen från Nieuwegein, via städerna Vreeswijk och Gouda tillbaka till Lek, här med namnet Nieuwe Maas vid Krimpen aan den IJssel.
Hela Hollandse IJssel påverkas av tidvattnet och höjdskillnaden i vattennivåer vid Gouda varierar över årstiderna med mellan 1,8 och 3,3 meter.
Sträckan mellan mynningen i Lek och Gouda är 19,5 kilometer.
Gouwe
En 14 kilometer lång kanaliserad flod från Oude Rijn vid staden Alphen ann den Rijn til staden Gouda vid Hollandse IJsselvid. Den flyter genom Goudas centrum. Strax norr om stadens centrum går en kanal en genare väg direkt ner till Hollandse IJssel där merparten av all sjöfart går.
Vid Alphen aan den Rijn ansluter kanalen inte bara till Oude Rijn utan också till Aarkanaal vilken i sin tur ansluter till floden Amstel och därmed ger en förbindelse direkt till Amsterdam.
I Gouwe Kanaal finns en sluss vid anslutningen till Hollandse IJssel. Slussen är 110 meter lång, 12 meter bred och är 3,4 meter djup.
Aarkanaal
En 11 kilometer lång kanal från floden Amstel vid Drecht till Gouwe och Oude Rijn vid Alphen aan den Rijn. Kanalen togs i bruk 1825 ovch den saknar slussar.
Amstel
Floden Amstel kanaliserades omkring 1825 på initiativ från kung Willem I för att göra det möjligt för större fartyg att enkelt ta sig mellan norra och södra Holland. Kanalen är 18,5 kilometer lång från sammanflödet med floden Drecht och Aarkanaal fram till gränsen med staden Amsterdam. Inom Amsterdam består det ursprungliga namnet Amstel trots att floden även där är kanaliserad.
Längs kanalen finns tre slussar med en minsta längd på 45 meter en minsta bredd av 8 meter och ett minsta djup av 2,4 meter.

Alternativ väg:

Hollandse Ijssel, Gouwa, Oude Rijn, Heimanswetering, Woudwetering, Braassemermeer, Oude Wetering, Ringvaart van de Harlemmermeerpolder, Westeinderplassen, Ringvaart van de Haardlemmermeerpolder, Riekerplas och Nieuwe Meer, Schinkel of Kostverlorenvaart och Kostverlorenvaart

Hollandse IJssel och Gouwa
Samma rutt som ovanstående.
Oude Rijn
En dryg kilometer inne i staden Alphen aan den Rijn. Inga slussar, men flera broar varav de flesta höga nog för motorbåtar.
Heimanswetering och Woudwetering
Cirka 3 kilometer mellan Alphen aan den Rijn och Brassemermeer. Inga slussar.
Sjön Braassemermeer
Drygt 3 kilometer över sjön.
Oude Wetering
Knappt 2 kilometer från Braassemermeer till Ringvaart van de Harlemmermeerpolder.
Ringvaart van de Harlemmermeerpolder
Cirka 4 kilometer till Westeinderplassen.
Westeinderplassen
2,5 kilometer på sjön Westeinderplassen.
Man borde egentligen spendera en dag eller två här bland de hundratals små kanalerna med hus och sommarstugor på ömse sidor. Här finns åtskilliga gästhamnar. Mycket fascinerande!
Ringvaart van de Harlemmermeerpolder
9 kilometer på denna kanal mellan Westeinderplassen och Riekerplas. Inga slussar.
Nära Amsterdam ligger en av Europas största flygplatser, Schiphol, på kanalens västra sida. Med lite otur får man ett stort lågflygande flygplan strax över masttoppen. Kan vara obehagligt.
Riekplas och Nieuwe Meer
Cirka 3 kilometer över dessa två ganska små sjöar med sköna gröna omgivningar. Vi fick vänta en god stund på att komma in i Nieuwe Meersluis på andra sidan sjöarna. Schinkel of Kosterverlorenvaart och Kosterverlorenvaart
Cirka 12 kiloneter. En fin tur genom tättbebyggt område. Sista slussen ut mot IJ står mestadels öppen.

Från Amsterdam till Nordsjön och till Markermeer/IJsselmeer

Från Amsterdam mot nordväst går Noordzeekanaal, mot norr går Noordhollandsch Kanaal och österut till Markermeer och IJsselmeer kommer man via Oranjeslussen.
Noordzeekanaal
är 24 kilometer lång och löper mellan Amsterdam och IJmuiden. Den har 4 slussar varav den minsta är 69 meter lång, 12 meter bred och tillåter ett djupgående på 5 meter. Kanalen började grävas 1865 och öppnades för trafik 1876. Slussen Noordersluis öppnades för trafik 1929 och var då världens största sluss med en längd av 400 meter, en bredd på 50 meter och ett djup på 15 meter. För närvarande planeras ytterligare en "jättesluss" på kanalen som beräknas bli klar 2016. Den skall bli 500 meter lång, 65 meter bred och medge ett djupgående på 18 meter.
Noordhollandsch Kanaal
är en 79 kilometer lång kanal från Amsterdam till staden Den Helder vid Hollands norra spets och belägen vid Nordsjön utanför Afsluitdijk som skiljer Nordsjön från IJsselmeer. Den började grävas av 9 000 underbetalda legoarbetare år 1819 och det första stora fartyget påbörjade premiärresan den 15 december 1824. Skeppet drogs av åtta hästar och resan tog två dagar. När den öppnades för trafik var Noordhollandsch Kanaal världens största kanal, 40 meter bred vid ytan och med ett djup mellan 6 och 7 meter.
Sedan Noordzeekanalen öppnades 1876 används den mest av fritidsbåtar och är mycket populär. Den är känd för sina märkliga flytande broar.
Idag har kanalen tre slussar med en minsta längd av 65 meter, en minsta berdd på 15 meter och ett minsta djup på 5,5 meter.
Mot Markermeer
Genom norra delen av Amsterdam flyter floden IJ som är en del av Noordzee-kanalen. När Noordzee-kanalen planerades var man på det klara med att det skulle bli nödvändigt att på något sätt reglera vattenskillnaden mellan floden IJ och den dåtida stora havsviken Zuiderzee där IJ mynnade strax nordost om Amsterdam.
Från början var det tänkt att bygga en damm försedd med justerbara luckor för att reglera vattenståndet. Mot detta protesterade staden Amsterdam och mängder av kanalskeppare och redare. De skulle då förlora sin gena väg mot öster och Friesland. Till slut gav de beslutande myndigheterna med sig och lät bygga en sluss med samma storlek som de andra slussarna i kanalen. Första stenen till denna sluss lades av kung Willem III den 29 april 1870 och den 25 september 1872 kunde det första fartyget gå igenom den nya Oranjeslussen.
Trafiken på Noordzee-kanalen och från Amsterdam österut ökade kraftigt sedan hela kanalen öppnats 1876. Nya slussar har tillkommit parallellt med den första.
Nu finns här sammanlagt fyra slusser, den senaste, Prins Willem-Alexander-slussen invidges 1995 och är 200 meter lång och 23 meter bred. De två äldsta slussarna är 70 meter långa och 13,5 meter breda, nästkommande sluss 90 meter lång och 17,5 meter bred. Alla fyra slussarna tillåter ett djupgående på 3,5 meter.
Genom detta slusskomplex sker runt 120 000 fartygspassager varje år!

Bilder från floden Leek

Vi närmar oss slussen i Nijmegen

Stora fartyg och små båtar samsas bra på kanalen.



Vyer från floden Lek i Rotterdams östra utkanter.
© Alla bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm

Bilder från floden Hollandse IJssel


Till vänster säkerhetsspärren nära utloppet i Lek.
Till höger ett typiskt holländskt hus utmed kanalen.

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm




Vyer från Hollandse IJssel.
© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm

Bilder från Gouwe



Till vänster inne i slussen i Gouda.
Till höger den märkliga vertikala lyftbron i Waddinxveen. Broar av denna typ finns även i Alphen aan den Rijn och Boskoop.

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm




Vyer från Gouwe.
© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm

Vyer från Gouwe.
© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm



Bilder från sträckan mellan Alphen aan den Rijn och Amsterdam




Oude Rijn inne i Alphen aan den Rijn

Heimans Wetering rakt fram och infarten till småbåtshamnen i Alphen aan den Rijn till höger.

Småbåtshamnen i Alphen aan den Rijn vid Heimans Wetering

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm




Mellan Alphen a/d Rijn och Westeindeplassen

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm




Bilder från Westeindeplassen

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm




Schiphols flygplats

Här fick vi vänta länge på broöppning.

Amsterdam sett från sjön Riekerplas.

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm




Inne i Nieuwe Meersluis i Amsterdam

Husbåtar.

Hyreshus med båtgarage!

© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm


Middag vid kanaler i Amsterdams centrum - Kan det bli bättre?


Den överfulla gästhamnen Sixhaven.
© Bilderna tagna 2011 av Ingrid och Bosse Arnholm


Källor: Egna iakttagelser på plats 2011, samt ett flertal sjökort och nederländska kanalguideböcker.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Europa-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 16-12-02