Grand Canal du Nord

I början av 1800-talet behärskade Frankrike, under Napoleons ledning, större delen av Belgien och stora områden av västra Tyskland. Napoleon hade vidare planer och var i starkt behov av effektiva transporter för sina trupper och allt krigsmaterial.
På den tiden var fartygstransporter till sjöss, på floder och kanaler det mest effektiva och snabbaste transportsättet varför Napoleon startade bygget av en kanalförbindelse mellan Antwerpen vid floden Schelde, via Maas vid Venlo, till Rhen vid Düsseldorf.
1804 påbörjades arbetena med denna kanalförbindelse på flera ställen samtidigt. Från Antwerpen vid Schelde till Bocholt, från Bocholt mot Venlo vid Maas och från Venlo till trakten av Düsseldorf vid Rhen.
När Napoleon 1810 vann Holland som provins till Frankrike försvann motivet med denna förbindelse och allt arbete på den avslutades tvärt. Tusentals arbetare blev då arbetslösa. Men mycket av det arbete som blivit utfört kom dock senare till nytta.
Delar av nutidens kanal mellan Bocholt och Herentals delar sin sträckning med det arbete som Napoleons mannar utförde. Fullbordandet av kanalen påbörjades 1843.
År 1823 påbörjades arbetena med Zuidwillesvaart vilka avslutades 1826. Här utnyttjades Napoleons arbeten på sträckan från Bocholt i nuvarande Belgien till Nederveert i Nederländerna.
Dessutom finns kanalen Noordervart som startar i Nederveert och är en återvändskanal som slutar efter cirka 15 kilometer. Den var uppenbarligen tänkt att fortsätta mot Venlo vid Maas.
Även kanaldelen mellan Maas och Rhen påbörjades. Där finns också synliga rester i orten Kaarst nära Düsseldorf i Tyskland. Här blev kanalen aldrig farbar, men synliga rester av utförda arbeten finns alltså kvar.

Läs mer om Zuidwillemsvaart med sina sidokanaler i Belgien och Nederländerna här.


Källor: Ett flertal böcker om Europas kanaler, Nationalencyclopedien, Wikipedia, ett flertal farledsbeskrivningar och egna besök på plats.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter eller bilder till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Europasidan.

 

Denna sida ändrades senast