Kanaal Bocholt-Herentals

En 59 kilometer lång kanal från Albertkanalen till Neerharen där den ansluter till Zuidwillemskanaal.
Kanalen har 10 slussar, de minsta är 50 meter långa och 7 meter breda.

Denna del av Belgien behärskades under 1800-talets första år av Napoleon och hans här. Napoleon behärskade även delar av Nederländerna i öster liksom områden i Tyskland. Han sökte effektiva sätt att transportera soldater och krigsmaterial. På den tiden var transporter till sjöss, på floder och kanaler det mest effektiva tramsportsättet.
Han beordrade alltså att en kanal skulle grävas från Antwerpen till Bocholt, vidare till Venlo vid Maas och därifrån vidare till Rhen i trakten av Düsseldorf. Arbetena med detta projekt startade 1806 och tusentals arbetare sattes in. Men redan 1810 avbröts arbetena snabbt då Napoleon då hade fått kontroll över landskapet Holland i Nederländerna. På köpet fick han även en direkt farygtsföbindelse mellan de tre stora floderna..

Sedan napoleonkrigen upphört och fred åter rådde i denna del av Europa ville Belgiens styrande snabbt få till en kanalförbindelse från Antwerpen till de sydöstra delarna av landet vid Maas, främst till den viktiga gruvstaden Liége med sina rika kolgruvor.
Ingenjören Kümmel fick uppdraget att leda arbetena som startade 1843 och redan 1846 kunde trafiken komma igång på kanalen. Man nyttjade de grävningar som gjorts under Napoleonåren, och man anslöt i Bocholt till Zuidwillemsvaart, en kanal som Nederländerna byggt under 1920-talet och som hade sin slutpunkt i Maastricht.
Med åren blev kanalen för liten och för trång för den myckna trafiken. 1928 breddades och fördjupades den till de mått som gäller än idag.
Men detta var inte tillräckligt. Redan år 1931 började man i stället bygga Albertkanalen som blev klar 1939. Då försvann all genomgående trafik från Bocholt-Herentals kanalen. Kvar blev den kommersiella trafik som behövdes för industrierna längs kanalen. Under 2000-talet har också trafiken med fritidsbåtar ökat markant.


Läs om Albertkanalen här
Läs om Zuidwillemsvaart med sina sidokanaler i Belgien och Nederländerna här.


Källor: Ett flertal böcker om Europas kanaler, Nationalencyclopedien, Wikipedia, ett flertal farledsbeskrivningar och egna besök på plats.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter eller bilder till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Europasidan.

 

Denna sida ändrades senast