Kort historia:
Dalarö kanal är en urgammal segelled som genom landhöjningen till slut blev omöjlig att segla på. I dess gamla sträckning fanns i början av 1900-talet två vattengölar med stillastående vatten utan naturliga utlopp. Dessa gölar ansågs vara en sanitär olägenhet.
Sedan början av 1900-talet hade Dalarö varit på tillbakagång och man ville på alla sätt öka samhällets popularitet. Här fanns inte heller någon naturlig hamn för mindre båtar.
Ett förslag blev att gräva och muddra upp den gamla segelleden mellan Askfatet i söder och Vadsviken i norr.
1934 ansökte Dalarö kommunalnämnd om bidrag för denna hamn och kanal och 1935 presenterade Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen ett förslag som samma år enhälligt antogs av en stor skara i Dalarö. I januari 1936 beviljade regeringen pengar och arbetena kunde påbörjas. Kanalen invigdes av kronprins Gustav Adolf och kronprinsessan Louise den 21 maj 1939.
Då hade Dalaröborna fått en yttre hamn i Askfatet, en kanal mellan Askfatat och Vadsviken, samt en inre hamn för mindre båtar där kanalen breddades i en av de gamla gölarna.
Total längd | Total lyfthöjd | Antal slussar | Max båtlängd | Max båtbredd | Max båtdjup | Max masthöjd | Max fart |
~1 km | 0 m | 0 | m | m | 1,4 m | 3,0 m | 5 knop |
Kanalen sedd från Askfatshamnen i söder | Södra gångbron sedd från söder | Inre hamnen sedd från söder |
Norra vägbron sedd från söder | Norra kanalmynningen sedd från Vadsviken i norr | Norra kanalmynningen sedd från Vadsviken i norr |
Vägbron sedd från norr | Vy söderut från vägbron | Inre hamnen sedd från norr | Gångbron och södra kanalmynningen sedda från norr |
Askfatshamnen sedd från kanalen i norr | Kanalfakta på skylt vid Askfatshamnen |
© Bilderna tagna 2004 av Bosse Arnholm
Tryck här för att komma tillbaka till Stockholmssidan.
Denna sida ändrades senast 04-12-09