Kaspiska Havet

Kaspiska Havet som omsluts av länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan, är jordens största insjö med en yta av 374 000 kvadratkilometer. Största djupet i sjön är 1 025 meter och den saknar utlopp och har alltså salt vatten. Salthalten är lägst i norr och högst i söder där Kaspiska Havet också är djupast. I norra halvan av sjön är vattendjupet bara mellan 5 och 6 meter medan djupet i den södra halvan är djupet oftast runt 1 000 meter. I sjön finns cirka 44 procent av hela jordens insjövatten.
Kaspiska Havet har fler än 130 fillflöden varav det största, floden Volga, svarar för 80 procent av allt inkommande vatten. Andra stora floder är Ural och Kura.
Under de senaste decennierna har sjöns yta minskat något på grund av omfattande bevattningsanläggningar i tillflödena.
Vid sjöns normala vattenstånd ligger dess yta 28 meter under havsytan. Men Kaspiska Havets yta skiftar kraftigt i cykler över tid. Så sjönk havsytan med 3 meter mellan åren 1929 och 1977, för att sedan mellan 1977 och 1995 stiga med 3 meter. Sedan dess har ytan fluktuerat något lite åt båda håll. Med historiskt perspektiv kan man förvänta sig att en kraftigare och över tid längre sänkning av ytan snart startar.

Gränsen mellan Asien och Europa går i floden Ural in i Kaspiska Havet och svänger västerut i norra Azerbajdzjan och fortsätter därifrån genom norra Georgien till Svarta Havet.

Områdena runt Volga är kraftigt industrialiserade och dessa industrier smutsar kraftigt ner Volgas vatten, vilket påverkat Kaspiska Havets vatten mycket negativt.
Att det finns olja i och omkring Kaspiska Havet var känt redan på 900-talet och redan på den tiden grävdes brunnar för att dra nytta av fyndigheterna. På 1500-talet beskrev britiska handelsmän att svart olja i form av nafta utvanns och användes för att värma hus. Runt staden Baku utvanns även vit olja, petroleum.
Under sjöns botten finns rika tillgångar på olja och naturgas som började utvinnas under 1870-talet. De första maskinborrade oljehålen utfördes nära Baku och de första off-shoreborrningarna i världen utfördes också här. Vid skiftet mellan 1800-talet och 1900-talet var området runt Baku i Azerbajdzjan en av världens största oljeproducenter.
För oss svenskar kan det vara intressant att veta att Alfred Nobels bröder Robert och Ludvig 1874 började utvinna olja här och fyra år senare startade de Natftaproduktionsbolaget Bröderna Nobel, Branobel, tillsammans med Alfred. Detta bolag blev på några få år världens näst största oljebolag, bara slaget av Rockefellers Standard Oil. Alfred Nobels aktier i detta bolag motsvarade 12 procent av hans donation till Nobelprisen.

Annars har sjön och dess närmaste omgivningar en rik fauna och ett rikt djurliv. Bland annat finns här den stör som ger både den berömda ryska och den lika berömda persiska kaviaren.
Många växter och djur har dock tagit skada av människans påverkan på naturen. Bland annat har den endemiska kaspiska tigern helt dött ut.

Sedan länge har det varit en dröm med en kanalförbindelse mellan Kaspiska Havet och Svarta Havet för större tonnage och på så sätt underlätta transporterna mellan de två haven. Redan finns en förbindelse, Volga-Donkanalen som nått sitt kapacitetstak och dessutom inte tillåter tillräckligt stora fartyg för att täcka behovet främst för oljetransporter från Kaspiska Havet.
Förutom denna kanal finns en pipeline för olja från Azerbajdzjan till den turkiska hamnstaden Ceyhan. Denna går via den georgiska huvudstaden Tbilisi och öppnades 2006.
Nu diskuteras flera alternativ för en större vattenförbindelse. I Ryssland främst en ny kanal mellan Volga och Don. Denna gång norr om Volgograd, ett projekt som kallas Volga-Donkanalen 2.
Senast var det Kazakstans president Nursultan Nazarbaev som 2007 föreslog skapande av Eurasienkanalen med mått som borde tillåta oceangående fartyg. Han föreslog att kanalen skall utnyttja Kuma-Manychdepressionen som har en linje av den lägsta landhöjden från Kaspiska Havet till Svarta Havet. Här finns redan en serie av bevattningskanaler och reservoarer som skulle kunna utnyttjas. Denna bevattningskanal heter Kuma-Manychkanalen. Undersökningar av detta alternativ pågår, men inga beslut är ännu fattande.


Källor: Nordisk Familjebok, NE, samt ett flertal internetsidor.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 13-01-13