Bosporen, Marmasjön och Dardanellerna

Dessa tre bildar en naturlig gräns mellan Asien och Europa och ger därmed en farled för internationell sjöfart mellan Svarta Havet i norr och Egeiska Havet som är en del av Medelhavet i söder. Denna farled är en av världens mest trafikerade farleder och passeras varje år av cirka 50 000 stora fartyg och då räknas inte alla de färjor som korsar och inte de fiskebåtar och fritidsbåtar som också passerar här.
Det är inte märkligt att det har inträffat en mängd fartygskollisioner här. Under åren mellan 1953 och 2002 inträffade 461 kollisioner eller grundstötningar bara i Bosporen. Incidenter förekommer även i Marmarasjön och Dardanellerna. En incident som särskilt kan intressera oss svenskar inträffade den 4 april 1953 då den turkiska ubåten Dumlupinar kolliderade med det svenska fraktfartygt MV Naboland i Dardanellerna. Ubåten sjönk direkt och drog med sig 81 av de 85 sjömännen i djupet.

Denna farled är unik på många sätt. Bland annat genom att här finns två städer som delas av dessa sund. Vid Bosporen finns Istanbul som har en mindre del av sin yta i Europa och den allra största delen i Asien. I Istanbul finns två broar över Bosporen.
Vid Dardanellerna finns staden Canakkale som är ungefärligen lika stor på ömse sidor om farleden som delar den. Här finns ännu ingen bro emellan stadens båda delar. En bro planeras dock på Dardanellernas smalaste ställen, mellan Saricay i Canakkale på den asiatiska sidan och Kilitbahir på den europeiska sidan.

Efter första världskriget blev farleden förklarad som internationellt vatten och demilitariserades. Både handels- och militära fartyg fick passera utan kontroll.
Redan 1923 återtog dock Turkiet äganderättan, vilket dock inte godkändes internationellt förrän 1936. Därefter är farleden erkänt internationell farled av alla parter, men Turkiet har rätt att stoppa krigsfartyg.


Bosporen
Ett smalt sund som förbinder Svarta Havet med Marmarasjön. Cirka 30 kilometer långt med en största bredd på cirka 3 700 meter vid öppningen mot Svarta Havet. Det smalaste stället är bara 700 meter brett, vilket gör det till världens trångaste internationella farvatten. Av bilden framgår tydligt att sundet dessutom kröker sig kraftigt på flera smala ställen.
Det är alltså inte underligt att här sker en hel del kollitioner och grundstötningar.
Djupet i sundet varierar mellan 26 och 124 meter.
Det finns två broar över Bosporen. Den första i bruk varande, den södra, byggdes så sent som 1973 och är 1 074 meter lång. Den andra byggdes 1988 och är 1 090 meter. Båda ses tydligt på bilden till höger.
Bilden är tagen av astronauterna på den internationella rymdstationen.

Satellitbild över Bosporen.





Tre bilder på Bosporen i Istanbul.
© Bilderna tagna 2013 av Kent Andreasson

Marmarasjön
Detta är ett salt innanhav. Salthalten ligger vanligen på cirka 22 promille, vilket är mer än i Svarta Havet, men också klart mindre än Medelhavet.
Sjön är 225 kilometer lång och 75 kilometer bred. Största djupet är 1 356 meter.
I sjön finns två ögrupper varav Marmaraöarna är den största. Största ön där är Marmara. På den ön har under tusentals år brutits marmor. Det grekiska ordet för marmor är just marmara, vilket alltså givit namn åt både ön och sjön.

Dardanellerna
Dardanellerna har fått sitt namn efter det antika riktet Dardania på den asiatiska sidan. Detta namn kom från Dardanus, mytoligisk son till Zeus och Electra. Det gamla grekiska namnet Hellesponten, var tidigare även vanligt hos oss. Det namnet hänför sig till den grekiska mytologien. Där berättas att Athamos dotter Helle föll av den gyllene och bevingade väduren när de flög över detta vatten. Hellespontos betyder just Helles Hav.
Sundet Dardanellerna är den sydligaste delen av farleden mellan Svarta Havet och Medelhavet. Sundet är 70 kilometer långt och har en medelbredd på 4 kilometer. Det är bara 1 200 meter brett på det smalaste stället och farleden igenom har ett par mycket besvärlliga krökar. Medeldjupet är 55 meter och det största djupet är 103 meter.
De normala strömmarna i sundet går åt båda hållen. Ytströmmen för in friskt vatten från Medelhavet till Marmarasjön och bottenströmmen för ut vatten från Maramarasjön till Medelhavet.
Strömmarna varierar också med tidvattnen både i Svarta Havet och Medelhavet och skapar stora svårigheter för sjöfarten. Seglande skepp måste ofta ankra upp i väntan på gynnsamma strömmar för att kunna ta sig igenom.

Historiskt har Dardanellerna haft stor betydelse. På den asiatiska sidan utkämpades det trojanska kriget. Senare korsade den persiske kungen Xerxes sundet i ett försök att erövra Grekland och Rom. Efter honom korsade den makedonske kejsaren Alexander den Store sundet för att erövra Persien.
Under första världskriget led de västallierade ett förödande nederlag vid Gallipoli i sundet vilket var nära att ända Winston Churchills karriär.
Mer kurios är den bravad som den den engelske poeten Lord Byron utförde den 3 maj 1810. Han simmade då över sundet. Till minne av Lord Byrons simning firas numera Segerdagen den 30 augusti varje år med just en simtävling från den europeiska till den asiatiska sidan.


Källor: Ett flertal uppslagsverk och internetsidor.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 15-12-14