Kejsarkanalen

1 794 kilometer lång förbinder den Beijing med Hangzhou.
Kinesiska Kejsarkanalen är helt byggd av människor och därmed den längsta i bruk varande konstgjorda kanalen för sjöfart. De kanaler för sjöfart som är längre utnyttjar till stor del naturliga och obearbetade sjöar och vattendrag.
Kejsarkanalen är också den äldsta kanalen som fortfarande är i bruk.

Kort historia: År 486 f.Kr. togs det första spadtaget till Kejsarkanalen. Då började man bygga en kanal mellan floderna Huai He och Yang-tze-kiang. Hela kanalen blev klar 1292 då Kublai khan byggde en kanal från Tongzhou till Beijing.
Under århundradenas lopp har naturligtvis olika delar byggts ut och ändrats på olika sätt. Från början fanns inte något uttalat mål att förbinda Beijing med Hangzhou. Man har däremot hela tiden haft för avsikt att utveckla transportmöjligheterna i nord-sydlig riktning i detta land där de stora floderna rinner i väst-östlig riktning.

Lars Wallgren delar in Kejsarkanalens tillkomst i fyra epoker:
770 f.Kr. - 207 f.Kr Under denna period skapas en mängd kanaler mellan floderna. Med hjälp av floder och kanaler kan man båtledes ta sig från Beijing i norr till Kinas då sydligaste stad Gungzhou.
206 f.Kr. och drygt 700 år framåt. Ännu fler kanaler byggs under denna period, men framförallt byggdes dammar och vattenreservoarer som gjorde det möjligt att använda kanalerna året runt oberoende av om regn och översvämningar hjälpte till att fylla dem med vatten. Dessa dammar hade dock den nackdelen att båtarna måste dras eller vinschas över dem. Ganska snart konstruerade man dock mekaniska hjälpmedel för detta.
Cirka 500 e.Kr. till cirka 1 000 e.Kr. Fler kanaler byggdes under denna period, men främst förbättrades de befintliga. I första hand blev de djupare och bredare och flera av dammarna som hindrade sjöfarten öppnades. Under denna period byggdes också den första slussen. Det lär ha skett år 984.
1 000 - 1 500. Kanalerna fick nu en mängd nya slussar. Nu förbättrades underhållet, liksom båtarna och trafiken reglerades på ett effektivt sätt.

Utmed Kejsarkanalen har under århundradenas lopp åtskilliga städer växt upp och blomstrat tack vare den handel som kanalen fört med sig.
En av dessa städer är Tianjin vid vid Haifloden, cirka 10 mil sydost om Beijing. Denna knutpunkt var så betydelsefull att kanalen fick namnet Norra kanalen norrut och Södra kanalen på sin avsevärt längre väg söderut.

Floden Huang He, Gula floden, drabbas av översvämningar vart eller vartannat år. En del av dessa med katastrofala följder för människor, städer och byar. Vid den stora översvämningen 1855 drabbades området norr om floden mycket hårt. Bland annat skadades Kejsarkanalen så svårt att trafiken på sträckan mellan Gula floden och Beijing inte kunnat återupptas sedan dess.

Under århundradenas lopp har kanalen naturligtvis genomgått en hel del förändringar och förbättringar. 1565 till 1567 grävdes en ny sträckning öster om Weishansjön, då den ursprungliga västliga sträckan blivit ofarbar. Idag är denna 1500-talskanal inte längre farbar, varför trafiken flyttats tillbaka till sitt västliga läge.

Andra kanaler i Kina:
Yongji-kanalen
Från Louyang strax söder om Gula floden till Zhuoxian strax söder om Beijing. Löper på knappt halva sin sträcka ganska nära och parallellt med Kejsarkanalen. År 605 kallade kejsar Yang Di in en miljon man för att gräva denna kanal. Syftet var att stärka kontrollen över landet och få lättare transporter av tyger och spannmål.
Tongji-kanalen
Från Yongji-kanalen vid Gula floden till Huai'n vid Kejsarkanalen. Grävdes på order av kejsar Yang Di av en miljon man med start år 608.


Källor: Lars Wallgren, Kejsarkanalen, 1994. Kejsarkanalens hemsida
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 13-08-13