Älvsjökanalen

Älvsjökanalen är den kortaste av kanalerna, bara kilometern lång. Den tog sitt vatten från Svartån ungefär mitt emellan Tjärnen och Bosjön och är den enda av kanalerna som återfinns på moderna kartor.
Den är lätt att hitta; man tar vägen upp vid hyttruinen, mellan före detta skogsarbetarbostäder och förbi torpställen. Vägen går över i stig längs Svartån och snart kommer man till det första tecknet på tidigare aktivitet i vattendraget; en halvt nedriven damm.

Bild 3

Bild 4


Skylten, som Skogsvårdsstyrelsen satt upp, hävdar att bilden till vänster visar resterna av en kvarn. Förvisso finns dokumenterat att det funnits kvarnar vid Bosjö, men den här dammen ser inte ut som en kvarndamm. Det verkar mer sannolikt, speciellt när man även sett den damm som finns i anslutning till Springsjökanalen, att detta varit en damm med syfte för att förse Älvsjökanalen med vatten. Strax ovanför dammen fanns antydningar till en ränna. Man kunde till och med se rester av brädor på bottnen och i strandkanten låg en träkonstruktion med metallnät.



Bild 5

Bild 6

Bild 8

Bild


Förmodligen har de här lämningarna inget att göra med kanalen. Kanske är det rester av ett fast fiskeredskap eller en flottningsränna. Men alldeles intill tar själva kanalen sin början. Kanske inte så övertygande inledningsvis på de två bilderna längst till höger.

Bild 9

Bild 10

Bild 11

Bild 13


Inte mycket mer än ett dike men de upplagda stenarna på bilden näst längst till vänster tyder i alla fall på mänsklig aktivitet. Inget vatten kommer från Svartån eftersom kanalmynningen blockerats med stenbumlingar och jord och dammen som skötte nivåhållningen förstörts.
Efter tjugo-trettio meter börjar det hela ta lite fastare form, bilden näst längst till höger, och det första röset med sten från bygget dyker upp på bilden längst till höger.


Bild 14

Bild 15

Bild 16

Bild 17

Bild 18

Längst till vänster ytterligare en bild på första stenröset. Den mossiga värmländska granskogen får något av regnskog över sig och förmodligen regnar det också en del här uppe på höjderna. Kanalen är dragen med mycket måttligt fall. Den följer nästan samma höjdkurva i terrängen och slingrar sig fram, men på en del ställen har man grävt sig igenom mindre åsar. Material som grävts bort har använts för att skapa en vall på dalsidan. Att gå längs kanalen påminner mycket om hur det är att vandra längs levadorna på Madeira bortsett från temperaturen förstås. Vid det här besöket i början av oktober 2007 låg frosten kvar långt in på eftermiddagen i skuggiga lägen.

Bild 20

Bild 21

Bild 23

Bild 24


Promenaden gick i flytriktningen, från öster mot väster, men bilden längst till vänster är tagen bakåt så därför verkar kanalbanken vara på fel sida. Lite vatten fanns på några ställen, men förmodligen var nivån högre när kanalen var i bruk.


Bild 26

Bild 28

Bild 29

Bild 31

Bild 32


Då det fortfarande återstår omkring en tredjedel av sträckan mellan Svartån och trämassefabriken byter kanalen karaktär. Det verkar ha funnits en fördämning vid andra bilden till vänster och kanalen slutar att följa höjdkurvan och förefaller störta sig rakt utför sluttningen i riktning mot fabriken. Förmodligen är det här en trätub tagit sin början. Den grav som inledningsvis går från dammen är betydligt mindre än kanalen och blir till slut bara ett litet dike, de två bilderna i mitten. På bilden längst till höger kan man se några brädor, kanske rester av tuben, som ligger i diket.

Bild 33

Bild 36

Bild 37

Bild 38


Längre ner i sluttningen döljer slydjungeln spåren och snart kommer man ner till en stor grusplan, med rostiga stenar och en större vattensamling. Den ogenomträngliga slyvegetationen tar åter vid i en kraftledningsgata innan man kommer fram till Springsjöälven där resterna från ett tidigare års älgjakt finns upphängt till beskådande. På den ekonomiska kartan från 1967 finns ungefär här en avstickare söderut från den förmodade tuben, ner till en numera torrlagd fiskodlingsdamm.

Bild 1

Bild 2


På andra sidan älven skymtar man resterna av det som var målet för vattnet från Svartälven: slipmassefabriken.

© Text och bild 2007 av Åke Johansson


Källor: Andersson, Ingvar: Uddeholms historia, Stockholm 1960. Furuskog, Jalmar: De värmländska järnbruken, Filipstad 1924. Lagerlöf, Nils (red): Sunnemo socken, Karlstad 1953. Möller, Carl: Bondbönekungen, Sthlm 1940. Mörling, Staffan: Skogsbana, 2:a uppl, Borås 1977. Värmland förr och nu 1968, årsbok Värmlands fornminnes- och museiförening, Ystad 1968. Värmlands skogsbruk fordom och nu, Värmlandsutställningen 1929, Filipstad 1929. Åke Johanssons egna kanalvandringar oktober-november 2007.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19

z